Jag säger bara: Heja Axevalla!!

Det är alltid lika underbart att få skriva hyllningsord över våra aktiva här på Axevalla och i dag är det verkligen befogat...

  • Det var i det längsta ett ganska magert år för Axevallatränarna och deras hästar.

    Ja, allting är ju förstås relativt, men sett i jämförelse med siffrorna från i fjol (och åren innan det) var det faktiskt så.

    Men så har plötsligt allting - ja, jag menar faktiskt nästan allting - vänt.

    Plötsligt har det lossnat för inte bara en eller två, utan flera stycken av våra tränare, och framgångarna bara ramlar in.

    För den som i likhet med mig är Axevallasupporter ut i fingerspetsarna känns det oerhört roligt och tillfredsställande.

    ***



    Nu skall förstås inte alla tränare "dras över en kam" när det gäller att säga att det fram till för en kort period sedan var trögt. Jag menar, Pär Hedberg och hans team har levererat hela året med den äran och även Sofia Aronsson och hennes gäng har legat bra till.

    ***



    Alltså, den V75-dubbel Axevalla tog på Åby i lördags, det satt som sn smäck.

    Och killarna som tog den var nog faktiskt de två som mest av alla längtade efter detta ögonblick.

    Gällande Ulf Stenströmers vinnare Handsome Brad, så kan man kort konstatera: Den finns nog knappast någon häst i hela landet som så mycket var värd denna seger och verkligen stod på tur! Att Handsome Brad hade en nolla i segerkolumnen för 2017 inför denna start är en av de riktigt stora gåtorna inom svensk travsport detta år.

    Lite tillspetsat skrivet, men ändå. Ni fattar vad jag menar!

    ***



    Gällande segern för Viking´s Topline, så sa väl Anders Svanstedts segergest när mållinjen skars det mesta om vad han kände inombords.

    Alla vet att Anders har haft det tufft några år, men samtidigt ska sägas att han har jäklar i mig bitit ihop, hållit humöret uppe, jobbat på och varit ödmjuk inför den verklighet som har rått.

    Jag lovar, det var precis hur många som helst ute i vårt avlånga land (och säkert även borta i USA!) som gladdes enormt med denna seger för Svanstedt J:r, som han en gång kallades.

    ***



    Och så har vi då det där med att "framgång föder framgång" och att en seger "ger ringar på vattnet". Två klassiska klyschor inom all idrott, även travet.

    För vad gjorde Anders dagen efter V75-segern med Viking´s Topline?

    Jo, han åkte till Åmål och satte dit Mr Crazed (en häst som har varit en "nästagångare" ett bra tag nu) till stor glädje för hästens närmaste krets.

    ***



    När det gäller Stenströmers V75-viktoria med Handsome Brad, så kom den inte ett dugg överraskande. Uffes hästar har ju i tre-fyra veckor nu visat krafigt uppåtgående form och fortsätter det nu på den inslagna vägen, vilket det med största sannolikhet gör, så är snart den gode Stenströmer tillbaka i den position han var för bara något år sedan.

    Samma sak gäller Anders Svanstedt.

    Här har vi två mycket skickliga yrkesmän.

    ***



    Ibland kan ett miljöombyte göra susen som bara den.

    Efter att i alla år ha varit hemma på föräldragården i Lekåsa, en bit från Nossebro, flyttade Jenny Nordensson för ett par veckor sedan sin tränarrörelse till Bjertorp. Inget dramatiskt med det, gården är såld, och hon behövde ett nytt ställe.

    Så här långt har hon startat tre hästar, Top Model, Tire Bouchon och Deferre des Quatre. Alla tre här på Axevalla.

    Facit: Tre segrar. 100 procent. Tack för kaffet liksom.

    ***



    Klart att det kan vara en tillfällighet.

    Men troligen är det inte det.

    Det måste finnas ett samband med flytten och miljöombytet.

    Såg du kanske Tire Bouchons uppvisning i tisdags?

    Själv har jag vevat reprisen fram och tillbaka ett antal gånger. Frågan är om jag inte blir alltmer imponerad för varje gång jag tittar.

    Den avslutningen hästen går sista 500-600 meterna är rent ruggig – i alla fall för den klass som Tire Bouchon befinner sig i.

    ***



    När jag såg loppet live tyckte jag först att favoriten Brosa Am var lite klen då han inte kunde freda sig mot "Tirre", utan slog på en galopp 75 meter från mål.

    Nu ser jag lite annorlunda på det. Brosa Am var inte dålig, han sprang så fort han kunde – och det var i riktigt högt tempo – men det blev lite för mycket och han kunde inte riktigt hålla ordning på benen, därav galoppen. Det är i alla fall min teori.

    Tire Bouchon gick neråt 1.08 sista halvvarvet och såg ut som han ägde banan.

    Det var förbluffande liksom.

    Men samtidigt jäkligt kul när en häst plötsligt visar helt nya växlar.

    Att det sedan är en Axevallahäst och att den tränas av en av våra "mindre" tränare (sett till antalet hästar) gör inte saken sämre.

    Man blir glad.

    ***



    Man blir också glad över att flera andra av våra "mindre" tränare visar framfötterna rejält för dagen.

    Ta Elisabeth Sandin som ett bra exempel.

    Förra lördagen, då vi körde kvällstävlingar med V65 (nänä, ingen breddtrav), så var hon faktiskt inte alls långt ifrån en trippelseger (!).

    Sugar Man vann, Skyhigh vann och Aowa L.G. var bara slagen med en halslängd av Emmeline Follo.

    ***



    Efter det har Elaine L.G. varit tvåa här hemma och i söndags övertygade Digital Circle rejält vid sin spetsseger i Åmål.

    Med det passerade Elisabeth halvmiljonen inkört för 2017, mycket bra gjort med ett ganska litet och inte alltför välstammat material.

    ***



    Det vore ett så kallat tjänstefel av mig att inte nämna även Anders Hultgren och hans team. Okay, det är visserligen "bara" tre stallsegrar hittills i år (dock tio andraplatser), men grejen är att Anders, Lotta och Alice efter några tunna säsonger har sina hästar i ett strålande skick för dagen. Det är en helt annan tåga i dem än bara för ett tag sedan.

    Falco Mahavi har tjänat 135 000 kronor i år utan att vinna, men nu när Handsome Brad äntligen har fått sin första årsseger, så är det just denne Falco Mahavi som står överst på min lista när det gäller "vinner nästa gång".

    Jag blir faktiskt lite besviken och konfunderad över det här med rättvisan inom travet om inte fullträffen kommer i tisdagskvällens montélopp här på hemmaplan.

    ***



    Roligast av allt är att jag bara kan fortsätta mitt uppräknande. Jag menar, hur förbättrade har inte Katarina Aurell Laursens hästar sett ut på senare tid? Sex segrar sedan den 4 september säger väl en hel del.

    En liten poäng i sammanhanget är att Katarina själv har suttit i sulkyn vid tre av dessa segrar. Hästarna har matchats smart och där inte Jens Laursen har fått köra (breddlopp), där har Katarina klivit in och mer än väl gjort sitt jobb.

    Det lär för övrigt inte dröja länge innan dottern Saga tar sin första seger.

    ***



    Nu laddar vi för fina Breeders´ Crown-tävlingar under tisdagskvällen.

    ***



    Slut för idag!

     

    Olof